Bifogat finner du inbjudan till ett dialogmöte som Länsstyrelsen i Gotlands län önskar ha med er som bedriver yrkesfiske i området norr om Östergarnslandet och/eller har sin bas i Herrvik.
Du är välkommen att vidarebefordra inbjudan till personer som du tror berörs av detta utöver dig själv.
Dialogmötet är bokat till den 7 december 2021 kl. 18:30 i Östergarns Bygdegård.
Kaffe och smörgås bjuder Länsstyrelsen på.
Hör gärna av dig till mig om du har för avsikt att delta på mötet.
Gutefisk tilldelas Kålrotsakademiens Stora pris 2021
I samband med en ceremoni på restaurang Rutabaga på Grand Hotel i Stockholm kvällen den 25 oktober fick Gutefisk ekonomisk förening, representerad av Riina Noodapera, ta emot Kålrotsakademiens Stora pris 2021.
Prismotiveringen löd: ”för att med en självklarutgångspunkt i det hållbart närfångade visa vägar mot framtiden för allt från hel färsk fisk till filé och färdiga produkter”.
“Det känns både ärofyllt och kul att få denna uppmärksamhet som priset innebär. Det ger kraft och energi åt oss att fortsätta med det dagliga arbetet med att synliggöra fiskets betydelse på Gotland”, säger Riina Noodapera.
Kålrotsakademiens preses, Ann-Helen Meyer von Bremen kommenterar valet av pristagaremed att “Det småskaliga kustnära fisket befinner sig i en mycket svår situation. Det är därför väldigt positivt med initiativ som Gutefisk, inte enbart för fisket i sig utan även för oss konsumenter som får ta del av en större mångfald.
“Kålrotsakademiens Stora pris utgörs av en vacker skulptur av toppen på en kålrot utförd i keramik, signerad krukmakaren Anna Lindell med en tillhörande fot i rustik ek. Samt ett diplom och den ära och strålglans som följer av att bli offentligt uppmärksammad och hyllad för något viktigt och bra man gjort.
Kålrotsakademien är en ideell förening som verkar för att värna den svenska matens kulturarv. Kålroten är en välgenomtänkt symbol för verksamheten då den är en av få kulturväxter som har sitt biologiska ursprung i Sverige.
I akademien samlas praktiker, forskare och skribenter -totalt 18 ledamöter. Årligen antas ett särskilt tema som man arbetar särskilt aktivt med. För2021 är detta Fisk. Varje år delar akademien också ut sitt Stora pris till en person eller organisation som gjort något viktigt och berömvärt med bäring på temat.Tidigare pristagare har varit Warbro Kvarn, Skillinge Krusbärsfestival, Föreningen Sesam,Institutionen för Språk och Folkminnen samt Hannu Ahokas.
Hans Naess, kommunikatör Kålrotsakademien, hans.naess@agroax.se, på Gotland kan mer info delas av undertecknadRiina Noodapera riina.noodapera@hushallningssallskapet el tel070 775 76 30 Hur överlämnandet går till på Gotland återkommer vi till.
De gotländska fiskarna kommer att förlora nästan hälften av sin inkomst i och med det nya strängare kvotsystemet för fiske i Östersjön.
I värsta fall kommer fiskfabriken i Ronehamn att tvingas varsla de två anställda som är kvar idag, säger fiskaren Roland Pettersson, styrelseledamot i bolaget Sweden Pelagic Gotland AB som driver fabriken.
“Det är stor risk att vi tvingas säga upp dem och det är jättetråkigt.”
Sportfiskarna bjuder in till ungdomsaktiviteter prova på fiska näbbgädda! Vet du inte vad du ska göra med den så finns recept på fiskmatgotland.wordpress.com
Skarpsill fångad utanför Gotlands kust har levererats till Lettland en längre tid för processning till “Sprat” som kan användas på många roliga sätt i matlagningen.
Här är några tips
Vacker mat. Pankopanerad friterad rökt skarpsill i olja, fyllda vaktelägg, lardo/rökt späck, rökt yoghurt, sallad på strimlad rödbeta och morot, laxrom mm ärtskum, ärtskott andra små gröna bladskott
Gör såhär: koka vaktelägg eller vanliga små hönsägg tills de är lagom hårda.
Förbered rökt späck i tunna skivor(tex av rökt fläsk) och ost med tryffel i tunna skivor. Lägg på ett fat så de går att rulla ihop.
Strimla morot och rödbeta i tunna strimlor, förbered små bladskott av ärta eller plocksallad till garnering. Mixa olja och rikligt med dill till skum och blanda även äggulor med majonnäs, som återfylls i äggen. Lägg upp vackert på ett fat och garnera med löj- eller laxrom.
Dubbelpanera de avrunna spraten med mjöl, uppvispat ägg och panko. Fritera tills gyllenbruna. Toppa uppläggningen med dessa.
Ät med något gott bröd till och ett glas svalt öl av valfri sort.
Du behöver 1 ask sprat
Till degen 175 gr mjöl 1/3 tsk bakpulver 25 ml vatten 4 ägg 2 msk honung salt Dillmajo 100 gr majonnäs 25 gram dill Du kan göra smeten på 1 ägg om du vill fritera färre fiskar
50 gram mjöl 1 knivsudd bakpulver 6 ml vatten 1 ägg uppvispat 0,5 msk honung salt
Gör såhär 1. Väg upp alla ingredienser till degen och vispa till en jämn smet. Låt stå övertäckt 30 minuter. 2. Låt spratten rinna av 3. Häll olja i en panna och hetta upp till 180 grader. Testa om det är tillräckligt varmt, det får ej ryka. 4. Doppa spraten en och en i smeten så de blir helt täckta. Koka dem i oljan tills gyllene. 5. Blanda majonnäs och dill och mixa till en jämn sås 6. Serveras tillsammans med dillmajon.
Smörgås med ”sprat”/rökt skarpsill i rapsolja
Du behöver brödskivor av typ ciabatta/baguetteeller danskt rågbröd salladsblad kokt ägg majonnäs creme fraiche senap sprat marinerad gurka
Skär brödet i skivor. Bred smör på det och lägg på ett salladsblad. Mosa det kokta ägget och blanda med majonnäs, creme fraiche och senap tills det blir en smidig röra. Bred detta på brödet. Lägg på 1-3 sprat och marinerad gurka i stavar.
Garnera med några miniblad av sallad eller annat grönt.
Varma smörgåsar/munsbitar med ost och rökt skarpsill i rapsolja
Du behöver ljust bröd smör sprat riven ost blad till garnering
Sätt ugnen på 200 grader. Skär brödet i skivor och bred på smör. Lägg på några sprat bredvid varandra med litet mellanrum. Strö på riven ost och sätt dem i ugnen tills osten smält. Ta ut dem och skär brödet i stavar/halvor och servera. Garnera med några lökringar och gröna blad typ ruccola.
Analyser av gifter i de vanligaste fiskarterna som fiskas öster om Gotland visar värden som ligger extremt långt under de gränsvärden som satts av EU. Det är dioxiner, dioxiner och PCB, icke-dioxinlika PCB och metylkvicksilver som har analyserats vid provtagningar 2019 och 2020. Alla fiskarter visar mycket låga värden.
Under 2019 och 2020 har Hushållningssällskapet Gotland inom ramen för projektet Fiskguide Gotland analyserat de vanligaste fiskarterna som fångas öster om Gotland för att ta reda på hur låga eller höga värden av toxiska ämnen som fisken egentligen innehåller. Projektet ska ta fram beskrivningar, recept och tips av de vanligaste fiskarterna runt Gotland samt låta analysera dessa på dioxiner, kvicksilver och PCB. En ambition har varit att ta reda på hur det verkligen förhåller sig när det gäller nivåer av dessa, då larmrapporter ofta gör att konsumenter inte vill äta fisk från Östersjön. Analyserna av strömming, skarpsill, öring, flundra, piggvar, sik, gädda, abborre, id och näbbgädda visar på låga halter av kvicksilver, PCB och dioxiner i fisk från Gotland. Analyserna från Eurofins visar på extremt låga värden, långt under de gränsvärden som EU har fastställt och i vissa fall förekommer ämnena i så små mängder att de nästan inte är mätbara. Livsmedelsverket menar att strömming/sill från Östersjön innehåller höga halter av miljögifter som dioxiner och PCB. Resultaten från projektets analyser visar dock att värdena är extremt mycket lägre än de gränsvärden som finns fastställda av EU.
Resultat av analysen i korthet:
Dioxiner. Gränsvärdet för EU är 3,5 pg/g. Den fisk som hade högst värde var skarpsill med 1,27 pg/g (2020) och lägst värde hade sik med 0,291 pg/g.
PCB, dioxinlika. Gränsvärdet är 6,5 pg/g. Fisken med högst värde var skarpsill med 2,56 pg/g (2020) och lägst värde sik med 0,461 pg/g.
PCB, icke-dioxinlika. Gränsvärdet är 75 ng/g. Fisken med högst värde var skarpsill med 9,81 ng/g och lägst värde sik med 1,64 ng/g.
Metylkvicksilver. Gränsvärde på 500 ng/g. Fisken med högst värde var näbbgädda (2020) med 40 ng/g och lägst värde smörbult med 3,2 ng/g.
Riina Noodapera, Hushållningssällskapet Gotland, är projektledare för Fiskguide Gotland och har i många år jobbat för att utveckla kedjan från fiskare till konsument. Hon och projektteamet är förvånade över resultaten:
– Vi är överraskade över att resultaten av analyserna visar förvånansvärt låga värden. Det verkar variera något år från år, särskilt i till exempel fet fisk där vi har värden både från 2019 och 2020. Trots det så ligger de alltid mycket under EU:s gränsvärden.
Analysen visar att feta fiskarter tar åt sig mer toxiska ämnen än de magra. Odlad lax, skarpsill och strömming är till exempel fetare fiskar än Id, abborre, gädda, piggvar och sik. Analysen visar också att 2020 års värden på strömming och skarpsill är högre än 2019, vilket kan bero på fiskens ålder, näringsstatus och var den är fångad. Dock är värdena fortfarande extremt mycket lägre än EU:s gränsvärden.
– Livsmedelsverket anser ju att vi ska äta mer fisk och sjömat. Då känns det bra att kunna marknadsföra att vi kan äta mer av den gotländska lokala fisken som ger ökade möjligheter för att det småskaliga fisket ska kunna fortleva och att kustsamhällena kan fortsätta fiska och förädla lokal fisk till konsument, avslutar Riina Noodapera.
De nuvarande rekommendationerna från Livsmedelsverket är att fet fisk från Östersjön kan ätas två till tre gånger per år av barn, fertila kvinnor och gravida, övriga en gång i veckan. Det gäller även för fisk med höga halter av dioxiner och PCB.
Se tabeller över analyserna och förklaringar i bifogad rapport.
Överfiske gör att världen går miste om stora mängder sjömat
3 februari, 2021
Nya beräkningar från MSC, Marine Stewardship Council, visar att världen går miste om 16 miljoner ton fisk och skaldjur varje år på grund av överfiske. Det skulle räcka för att täcka årsbehovet hos 72 miljoner människor.
Under de senaste 30 åren har den globala konsumtionen av fisk och skaldjur mer än dubblerats. En tredjedel av världens fiskbestånd fiskas på ohållbara nivåer och situationen blir långsamt allt värre. Enligt MSC:s nya rapport MSC Insights 2021 skulle ytterligare 16 miljoner ton fisk och skaldjur kunna fångas varje år, om hela världen ställde om till ett hållbart fiske. Det skulle räcka för att täcka årsbehovet hos 72 miljoner människor.
”Med ett effektivt förvaltat fiske kan bestånden och ekosystemen återhämta sig, vilket i förlängningen leder till ökade mängder fisk. Om vi lyckas få bukt med överfisket så tjänar människor och natur på det. Men för att lyckas krävs det att världens länder visar vilja och förmåga att samarbeta, säger Linnéa Engström, programdirektör för MSC i Skandinavien och Östersjöregionen.
”Sverige behöver arbeta aktivt inom EU-institutionerna och med den egna förvaltningen för att flytta fram positionerna i hållbar riktning. Ett viktigt utvecklingsområde är att mer av den fisk som fångas blir mat till människor och inte till djurfoder.”
MSC:s pressmeddelande och rapporten MSC Insights 2021 kan laddas ner här0SharesFiskMSC
Roland Pettersson, fiskare i Ronehamn är av samma uppfattning, satsar på mer fiske för konsumtion
Fiskfabriken tappade 17-18 miljoner kronor i omsättning och sade upp fyra anställda före jul efter den danska minkslakten, men nu satsar man på ett nytt isverk för att kunna höja kvaliteten på fisken och återuppta leveranser av matfisk “österut” – exempelvis till Baltikum och Vitryssland.
Man har även nya ägarförhållanden.
“Danskarna är utköpta ur Gotlandsfabriken”, säger fiskaren Roland Pettersson, som även sitter i bolagsstyrelsen.
Nu har vi en hel massa färdiga filéer så jag sorterar dem i storlekar till
Rullströmming, sardiner och sist men inte minst att steka och lägga in samt äta dem direkt på knäckebröd…. som inte matchar i storlek
Nedan ett grundrecept. Jag bredde även på lite ejderns kaviar under dillen innan jag rullade ihop strömmingen. Jag fick plats med 20 rullar i kastrullen.
Inkokt rullströmming med dill
Beräknat på 0,6 kg. strömmingsfilé/c:a 30 st små filéer.
Skölj strömmingen och låt rinna av. Lägg hackad dill på varje filé och rulla ihop med skinnsidan utåt. Lägg rullarna tätt i ett lager i en vid kastrull.
Koka en lag i en kastrull bredvid av:
4 dl. vatten 0,75 dl. ättiksprit 1 dl. socker 2 tsk. Salt 10 vitpepparkorn 10 kryddpepparkorn 2 lagerblad
Några kvistar dill Häll den kokande lagen över strömmingarna. Viktigt är att lagen precis täcker strömmingsrullarna. (För mycket lag gör att rullarna flyter upp). Sätt kastrullen på den heta plattan och sjud i ca 10 minuter. Låt svalna. Förvaras svalt. Avnjutes med kokt potatis och en grönsallad. Mums!
Sardiner
Du behöver en liten ugnseldfast form som rymmer ett 20-25-tal små strömmingsfiléer. Lägg fiskarna trångt i denna med ryggen uppåt, växelvis stjärt mot huvudända.
Blanda ihop chilisås, tomatpuré, hackad dill om du vill, salt och peppar och späd ev med lite vatten. Smaksätt med curry, worschestershiresås eller habanero eller det du gillar.
Slå blandningen över fisken som bakas i ugnen i ca 175-200 graders värme ca 45 minuter.
Låt kallna och ät som sardiner på smörgåsen, eller på julbordet!
Inlagd stekt strömming på traditionellt vis
Till 0,6 kg rensad strömming eller strömmingsfilé
Skölj strömmingen och låt rinna av.
Panera och stek strömmingen i din favoritpanna. Lår svalna.
Koka upp en lag av:
0,6 l. vatten
4 rågade dl. socker
2 dl. ättiksprit
15 kryddpepparkorn
7 vitpepparkorn
4 lagerblad ev några kryddnejlikor
Låt lagen svalna, varva strömmingen med dill och lök efter behag i ett lämpligt kärl och häll lagen över strömmingen så att den blir täckt. Förvaras svalt.
Avnjutes på knäckebröd med ett glas svalt öl.
Fler fiskrecept hittar du i Hushållningssällskapets folder fisk från Gotland- hållbart och smart
Riina Noodapera är Gotlands mesta projektarbetare – och hon är inte klar ännu. ”Jag kommer att vara över 70 år när sista projektet avslutas”.
Det är inte så länge sedan GA besökte Riina Noodapera i Hemse. Den gången stod hon i köket och provlagade kroppkakor med flundra och lök som fyllning.
– De blev jättegoda, kan hon rapportera nu när GA knackar på igen.
Det är för övrigt inte första gången tidningens reportrar träffat Riina Noodapera vid spisen. 2013 ingick hon i den grupp som samlats i Rone bygdegårds kök för att arbeta fram id-burgaren. Burgaren har sedan blivit synonym med “gotländsk streetfood”.
Intresset för fiske har hon fått i arv. Riina Noodapera växte upp i Stockholms skärgård med en pappa som fiskade flitigt, och under åren har hon drivit flera projekt kring fisket. ”Nätverkande näbbgäddor” och ”Fiskeguide Gotland” är två av de senare.
– Fisk är mat, men ingen ägnade en tanke på att utveckla hela kedjan från fiskare till konsument. Och det kan inte vara fiskaren som ska ta ansvar för allt, tycker hon.
Pappa Vello Noodapera flydde som barn från Estland 1944 och landsattes på Gotska sandön. Genom det har Riina starka band österut, och på husväggen hemma i Hemse sitter en skylt som förkunnar att hon sedan 2013 är estnisk honorärkonsul på Gotland.
– Ett hedersuppdrag, men jag fungerar mest som turistbyrå. För tillfället är det många frågor om corona, men de måste jag hänvisa till ambassaden, berättar hon och tillägger att hon sommartid guidar estniska turister.
Den estniska bakgrunden har bland annat resulterat i att Riina Noodapera lärt gotlänningarna att syra grönsaker, och många av de projekt hon initierat och lett har förenat Gotland och Estland. Bland de senare är ”Baltic wool” och ”Nätverkande näbbgäddor”.
Att arbeta med projekt var inget nytt för Riina Noodapera när hon flyttade till Gotland. Innan hon anställdes av Hushållningssällskapet 1994 arbetade hon tio år med projekt i Stockholms skärgård.
En av de första uppgifterna här blev att ta fram landsbygdsprogrammet för Gotland, ett viktigt dokument när pengar ur EU:s fonder ska fördelas. Programmet pekar ut de områden som ska prioriteras för stöd, och genom det visste hon vilken typ av projekt som låg bra till för att få bidrag. Efter det har hon lett ett otal projekt, så många att hon inte kan komma ihåg alla. Men mat, satsningar på landsbygdsutveckling och turism har löpt som en röd tråd genom dem.
När Hushållningssällskapet nu belönar Riina Noodapera lyfter man särskilt fram det arbete som ledde till att Gotland utsågs till årets Matlandethuvudstad 2013. Dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson överlämnade utmärkelsen i januari, och den stora satsningen kröntes när kungaparet besökte det årets skördefestival i september.
Efter många år vid Hushållningssällskapet har Riina Noodapera lämnat sin tjänst som landsbygdsrådgivare. Men hon fortsätter som timanställd så länge påbörjade projekt pågår.
– Det sista kommer inte att vara klart förrän vid halvårsskiftet 2022. Herregud, då har jag fyllt 70 år, konstaterar hon.
Som erfaret proffs på projekt har Riina Noodapera några råd att dela med sig:
– Man måste ta höjd för administrationen. Att skriva ansökningar, dokumentera och sammanställa rapporter tar mer tid än man tror.
Hon påpekar även att ett projekt nästan alltid ger idéer och uppslag till en fortsättning. Men ofta är pengar öronmärkta och det kan vara svårt att få bidrag till nya projekt som kan utveckla det man är på väg att avsluta.Riina Noodapera
Ålder: 68 år.
Bor: Hemse
Gör: Är knuten till Hushållningssällskapet där hon arbetar med projekt, är även Estlands honorärkonsul på Gotland och driver dessutom ett eget företag.
Aktuell: Belönas med ett stipendium ur Mats Pettersson, Jörgen Olsson och Björn Dahlströms fond för insatser för utveckling på Gotland.
Motiveringen: ”Riina Noodapera belönas för sin stora arbetsinsats och sitt engagemang till gagn för en positiv utveckling på Gotland.”
fisk och fiskmat på Gotland 