Slutredovisning av Hushållningssällskapets Fiskprojekt- Fisk från Gotland-kan man äta sånt?
måndagen den 23 januari 2023 i Halla Bygdegård start kl 10.30 m fika 11- ca 13 Redovisningar av projekt och analysresultat toxiner i Fisk från Gotland, framtida möjligheter inom fiskesektorn samt hur vi gemensamt kan öka konsumtionen av Sjömat i Sverige! kl 13 bjuder vi på en variant av Gotlands nya landskapsmåltid lagad av Bosse Nilsson där fisken Id fått en plats i förrätten
Jobbar du inom livsmedelsbutik, fiskdisk, fiskförädling, restaurang, skolrestaurang, omsorg mm
är du välkommen att ta del av information om Fisk från Gotland
Anmäl ditt deltagande senast onsdagen den 18 januari till Riina Noodapera 070 775 76 30 eller meil riina.noodapera@hush.se
– Det är otroligt roligt att vi på detta sätt får uppmärksamhet och erkännande från EU och DG Mare, säger Johannes Klingvall, ordförande i Gutefisk. Här serverar han Id-burgare på Fiskens Dag som ägde rum den 21 maj i Ronehamn.
Gotland lyfts nu fram av EU som ett framgångsrikt exempel inom småskalig och hållbar fiskerinäring. Bakom framgången ligger Gutefisk och en rad Leader Gute-stödda projekt från Hushållningssällskapet i samverkan med Blått Centrum Gotland.
Det är EU-kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske (DG Mare) som har publicerat en artikel om den gotländska satsningen på en småskalig och hållbar fiskerinäring. Artikeln finns på DG Mares officiella hemsida och är en del av tyske Aiden Conrads forskningsarbete och Master-examen om fiskerinäringens utveckling.
Skapat förutsättningar
I artikeln konstateras att den gotländska satsningen skapat förutsättningar för småskalig produktion och försäljning av lokala fiskprodukter. Det framhålls särskilt att fisksorter som länge varit inaktuella på marknaden – bland annat Näbbgädda och Id – nu förädlas och säljs. Viktiga inslag i satsningen som pekas ut i artikeln är nya kreativa recept och produkter som Id-burgare samt information om att Östersjöfisk är hälsosam.
”Gutefisk har tillfört en helhetssyn för att stödja och uppmuntra ett utbud av lokala och hälsosamma fiskprodukter i den regionala matvaruhandeln”, skriver författaren Aiden Conrad.
– Det är otroligt roligt att vi på detta sätt får uppmärksamhet och erkännande från EU och DG Mare, säger Johannes Klingvall, ordförande i Gutefisk, som nyligen dessutom korades till Årets Bönder 2022 i kategorin fisk- och skaldjur.
– Vi är mycket glada över att ha varit med och givit ekonomiska stöd till satsningen på en hållbar och småskalig gotländsk fiskerinäring i flera olika projekt och i olika skeden. Och att utvecklingsarbetet lett till goda resultat som nu får fin uppmärksamhet, säger Roger Lundberg, ordförande i Leader Gute.
Allan Pettersson har varit en av de drivande krafterna i hela processen för en ny, hållbar och småskalig fiskerinäring på Gotland. Här rensar han nyfångad Näbbgädda.
Processen startade 2011
I artikeln sammanfattas hela utvecklingsprocessen i den gotländska resan mot en förnyad fiskerinäring utifrån en uråldrig tradition.
Startpunkten var när föreningen Fiskeområde Gotland 2011 genomförde en förstudie av storskalig produktion av rökt flundra på ön med EU-stöd. Föreningen genomförde ytterligare utvecklingsprojekt – inte minst ”Gotländsk fisk. Nya produkter, nya marknader” 2013–14.
2014 började en grupp fiskare bereda och packa flundrerygg med finansiering från Fiskeservice Gotland. Intresset från gotländska restauranger blev mycket stort. Så föddes
idéen att gå vidare med livsmedelsgodkända lokaler för produktion och försäljning till butik och konsument. Och i början av 2015 bildades föreningen Gutefisk.
Leader-stöd förde satsningen framåt
När Gutefisk bildats sjösattes ett första projekt med Hushållningssällskapet som projektägare och involvering från Blått Centrum Gotland. Projektet ”Produktutveckling – Marknadsföring gotländsk fisk” med stöd från Leader Gute lade grunden för den fortsatta satsningen framåt.
Sedan har utvecklingen de senaste åren fortsatt med bland annat ytterligare Leader Gute-stödda projekt:
”Nätverkande Näbbgäddor” för att bidra till ökad diversifiering för förädlingsföretag och konsument genom introduktion av den ”nygamla” fiskarten Näbbgädda. Dessutom förnyades Fiskens Dag i Ronehamn våren 2022.
”Fasta fiskeredskap utvecklar småskaligt fiske på Gotland” för att samla in och överföra kunskap om sälsäkra fiskeredskap, fisketekniker, förädling och försäljning av lokalt fångad fisk.
”Fiskeguide Gotland” för att öka kunskapen om den gotländska fisken genom kompetensutveckling kring olika fiskarter och marknadsföring genom bland annat produktblad. Denna insats går nu vidare i ett uppföljande Leader Gute-stött projekt.
”Analysera mera – visst kan man äta fisk från Gotland” för att genom analys av lokalt fångade fiskarter öka kunskapen om fiskarterna som livsmedel i branschen och hos konsumenterna – och därmed bidra till att bevara det småskaliga kustnära fisket på Gotland.
Länk till artikeln på EU-kommissionens DGMares officiella hemsida:
Riina Noodapera har som projektledare på Hushållningssällskapet lagt ner ett stort arbete för den hållbara och småskaliga fiskerinäringen på ön som nu uppmärksammas av EU. På Fiskens Dag i maj visade hon olika fiskarter och fiskrecept.
Gotland förärades med besök från två fiskeområden i Estland, Ida-Virumaa, som gränsar till Finska viken samt Peipsi-området, den stora insjön som gränsar till Ryssland och är ca en 5-del större än hela Gotland! Tre dagar ägnades åt Gotland och villkoren för fisk och fiske under ledning av Estlands honorärkonsul tillika projektledare på Hushållningssällskapet Gotland, Riina Noodapera, som oxå arbetat med fisk- och Leaderfinansierade fiskeprojekt i ett tiotal år. Måndagen den 10 oktober ägnades åt att presentera Fiskes villkor och arbete som pågår på Gotland, samt om de EU-möjligheter som finns för ev samarbete framöver. I Donnerska huset presenterade Andreas Pettersson Länsstyrelsen aktuella läget, Riina Noodapera Hushållningssällskapet de Leaderprojekt som gjorts och Gunilla Rosenqvist arbetet med Blått Centrum och BlåMat i Sverige. Slutligen Roland Engkvist om EU samarbetsmöjligheter inom regionen.Efter gemensamlunch på JodaBar en jkortare visning av Gotlands Museum och en avslutande stadsvandring i Visby före kvällsmaten. Tisdagen den 11 oktober bar det av söderut längs den västra kusten och ett besök i Ronehamn, dels på frysanläggningen där och Gotlands största trålare “Vestland” (30 meter),lunch på Folkani Hemse och besök i Herrvik på Gutefisk anläggning och båtarna i hamnen där. Kvällsmat på Skolhuset i Östergarn. Givetvis hann vi med att berätta om Gotland under färd och tända ljus för estniska bortgångna i Östergarn kyrka. Onsdagen den 12 oktober gick färden till Fårö och Slite där minnesmärket över Estniska flyktingar besöktes och lunchen avnjöts i Slite ishall.Eftermmiddagen ägnades åt shopping på Jaktia i Visby samt noggrann koll av fiskdiskarna på COOP och Maxi i Visby. Tre intensiva och trevliga dagar i vackert väder.
Som grädde på moset fick iden komma med på Gotlands nya landskapsmåltid!
Lördag 3 och söndag 4 september 2022 brakade det loss på Gotlands Skördefestival på Grönt Centrum i Roma! ALLA VAR DÄR!
Vi från projektet “Analysera Mera” var där och bjöd på smakprover av idburgare och pratade analys resultat, hur mycket man enligt Livsmedelsverkets rekommendationer kan äta av fiskar fångade i Östersjön. Vi har från Hushållningssällskapets sida lämnat in analyser 2019, 2020, 2021 och 2022 som visar på ytterst små mängder toxiska ämnen i fisk. Ju magrare fisk desto mindre toxiska ämnen har spårats.
Livsmedelsverket rekommenderar alla att äta mer fisk upp till två-tre gånger per vecka!
I vår nya Fiskguide Gotland berättar vi vilka fiskar som finns runt Gotland och hur man hanterar dem, kommer med tillagningstips och annan bra-ha-kunskap. Web versionen hittar du här:
Ett kunskapsstöd till restaurangchefer, kostchefer, offentliga upphandlare av mat och den intresserade konsumenten.
Fisk och annan sjömat är bra och klimatsmart mat. Ur många synpunkter behöver vi äta mer sjömat men samtidigt har vissa fiskbestånd problem och globalt sett är inte alla fisken eller vattenbruk så hållbara som vi skulle önska.
Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk vill här försöka ge lättillgänglig information till ansvariga för inköp och upphandling av livsmedel och till en intresserad allmänhet, för att kunna göra ännu bättre medvetna val av sjömat.
Eftersom både mänsklig aktivitet och biologiska sammanhang är i ständig förändring har vi ambitionen att regelbundet uppdatera denna information. I den tredje upplagan (maj 2022) har det bland annat tillkommit information om torskfiskestoppet i Östersjön och tankar om livsmedelsförsörjning, som väckts av corona-pandemin 2020.
Hur går det svenska yrkesfisket till? Vilka arter fångas och i vilka mängder? Hur regleras det så att det bedrivs på ett hållbart sätt? Vilka kostrekommendationer finns?
Vad är vattenbruk och hur ser den svenska produktionen ut? Kan fiskodling göras på ett hållbart sätt? Hur är det egentligen med foderfisket? Kan man odla annat än lax?
Hur går det till när man undersöker fiskbeståndens storlek? Vem bestämmer över fiskekvoterna? Vad är ICES och hur bidrar deras arbete till hållbara fiskekvoter?
Vilka olika märkningar, certifieringar och listor finns det som ger konsumentinformation om fisk, skaldjur med mera? Vilka kriterier bygger de på? Vad skiljer dem åt?
Vad finns det för stöd vid framtagandet av upphandlingsdokument vid upphandling av fisk och skaldjur? Vilka produkter omfattas av kriterierna? Vilka produkter finns det tekniska specifikationer och/eller kontraktsvillkor för?
Ansvarig utgivare: Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk
Första upplagan utgiven sep 2019. Andra upplagan utgiven okt 2020. Tredje upplagan utgiven maj 2022.
De ursprungliga texterna har arbetats fram i ett samarbete mellan Ilona Miglavs, Aquadeli.se, och Landsbygdsnätverkets tematiska arbetsgrupp för fiske och vattenbruk.
Här kan du söka information om fisket i Sverige, regler, spårbarhet, fiskekvoter, förbud mm
Fiskens Dag i Ronehamn blev äntligen genomförd lördagen den 21 maj 2022! Trots att dagen gav oss över 10 mm regn besöktes Ronehamn och aktiviteterna på Fiskens Dag med över 1000 personer, som fick provsmaka fisk, titta på olika fiskarter, prova på att fiska Näbbgädda, åka på båttur med Anne Rita o Busse Nordin, köpa fisk och fiskmat och äta olika godsaker som Gutefiskarna levererade. Kaffe och korv fanns för dem som ville. Prisutdelning från Liljewalchska Fonden till Sjöräddningen och Kålrotsakademins pris till Gutefiskarna.
Ilona Miglavs från Hanssons Fisk/Aquadeli och Riina Från Hushållningssällskapet fixade smakprover på löpande band! Så även Hamra Fisk som berättade om sin Fiskodling inomhus i tank och bjöd på smakprover.
Fyra båtturer med Anne Rita tog med ett 40-tal personer på havet för att känna sjöluften, en tredjedel av passagerarna var under 18 år! En familjeaktivitet!
Näbbgäddefisket, som pågick under hela dagen, utan vanlig krok men med silkeskrok, blev succé, 8 båtturer gick ut och ALLA fick fisk. Det var ju regnigt och kallt så det fick bli ganska korta turer men alla var nöjda. Gladast var nog en av de sista, en runt 10-årig grabb som fångat 2 stycken och pappan ingen! Cirka 25-30 åkte med och nästan hälften var under 18 år gamla, fin familj ungdomsaktivitet!
Det bådar gott för nästa fiskens Dag för den som vill arrangera den!
En vandring till Hus Fiskeläge guidades av Göran Winarve och visning av Fiskfabriken, som förser Baltikum med Skarpsill till konservindustrin visades ett par gånger under dagen.
Informationsbordet bemannades med bravur av Familjen Bringsarve som även administrerade tipspromenaden för stora och små, som lockade ett 100-tal deltagare, trots de svåra frågorna.Mot slutet av dagen delades priser ut till vinnarna och även fototävlingen på Instagram avgjordes. GRATTIS alla vinnare och TACK alla som var med och jobbade!
Utan er alla hade det inte blivit någon Fiskens Dag.
Mat o kaffe o fisk med hem måste man ha på Fiskens Dag
Lite diverse bilder från det hela av Helena Ullmark Hushållningssällskapet, nedan bilder från Hus fiskeläge mm, kustbevakningen, grönklädda hemvärnare, fiskarkvinnornas utställning mm Förresten så fick vi fyra intresserade som ville prova på sy i fiskskinn! Passar bra nu när Hantverket fått ett gårdshus i Visby som invigdes 21 maj!
Fiskens Dag kommer att genomföras i Ronehamns hamn lördagen den 21 maj kl 10-17
Se annonsen här som var införd i GT GA Helagotland lördagen den 26 mars.
Vill du boka plats som utställare kan du använda denna blankett och skicka in din intresseanmälan till Riina Noodapera på Hushållningssällskapet den hittar du här: https://fiskensdaggotland.se/for-utstallare/
Braxenburgare i stället för biogas – det blir verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Med projektet och en specialgjord kokbok har nu braxen börjat sin bana mot tallriken.
Braxen ansågs förr vara en delikatess. I dag ses den som skräpfisk – en bifångst som antingen slängs tillbaka i vattnet eller reduktionsfiskas och blir biogas.
Beståndet av braxen växer i flera av landets sjöar, vilket leder till ett grumligare vatten och minskad biologisk mångfald. Sedan några år tillbaka bedriver Biosfärkontoret i Kristianstad reduktionsfiske i Råbelövssjön och Oppmannasjön för att få ett klarare vatten och en bättre biologisk balans. Sammanlagt ska närmare 400 ton fiskas upp och gå till biogasproduktion. Detta vill projektet Dags för brax ändra på. Projektets syfte är att utforska braxen som proteinkälla, inspirera till förädling och undersöka möjligheterna för braxen att få tillbaka sin status som matfisk.
Projektet startades 2020 av Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Gastronomiprogrammet vid Högskolan Kristianstad samt Krinova Incubator & Science Park. Under projektets gång har lokala kockar och studenter på högskolans gastronomiprogram involverats för att skapa olika rätter baserade på braxenråvara och fiskens smak och karaktär har kartlagts med hjälp av en sensorisk test.
”De förvandlade den relativt besvärliga och beniga fisken till mycket välkomponerade och innovativa rätter som lyfte fisken till en helt ny nivå. Vi fokuserade på tre koncept: street food, offentligt kök och fine dining, allt för att undersöka braxens användningsområden och potentiella marknader. Recepten finns nu i vår nya kokbok med allt från enkel tacobraxen med ärtguacamole till mer avancerade braxqueneller”, säger Viktoria Olsson, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap.
Projektet har succesivt utvecklats till ett brett samarbete, där lokala, nationella och internationella aktörer har deltagit. Genom samarbeten med restaurangbranschen, street food-entreprenörer, storkök, fiskare och andra aktörer hoppas projektet stärka braxens lokala och miljövänliga värden, hitta tillagningsmetoder och nya smaker och knyta ihop braxenkedjan – från reduktionsfiske till matbord.
Det långsiktiga målet är att skapa en marknad som efterfrågar lokalt fångad fisk, som underlag för ett hållbart fiske på andra arter än de som konsumeras idag.
En bok om braxen som matfisk och recept kan laddas ner här
Hushållningssällskapets projekt “Fiskguide Gotland” har nu slutrapporterats till Jordbruksverket. Här kan du läsa en sammanfattning av projektet med de analysrapporter som färdigställt inom projektet och som skickats in till Jordbruksverket.
I länkarna i rapporten hänvisas till de händelser under projekttiden som redovisats på denna websida.
Samtliga filmer och dokument som tagits fram hittar du oxå under rubriken filmer o foldrar under bilden i sidhuvudet, där finns även annat smått och gott att titta på.
Strömmingen idag är noga kontrollerad. Första dagen med konsumtionsfiske i Ronehamn så kontrollerades fångsten av SLU. Biologisk kontroll. Sedan så gjordes stickprovskontroller av Havs och Vattenmyndigheten för att se att fångsten vi uppgav var rätt. Dagen efter kontrollerades båten av Livsmedelsverket för att se om vi höll hygien och kyla på fisken. Så man kan med gott samvete äta strömming från svenska fiskare. Man försöker även stärka strömmingens status och benämna den Ostkustströmming. Strömming fiskad från Kristianopel i söder till Öregrund i norr och på Öarna Gotland och Öland. Man försöker få det skyddat som samlingsnamn.
Inom EU finns ett system för skyddade beteckningar för livsmedel. Hans Naess, Matti Leino och Martin Ragnar blev för ett år sedan upphandlade av Jordbruksverket för att hjälpa till att skriva ansökningar åt grupper av producenter och vi mailades vid om detta i slutet av april. Sen gick det väldigt fort då spelplanen snabbt ritades om. Det som hände var att Livsmedelsverket, som är den myndighet som tar emot ansökningar om skydd, fick för sig att införa en handläggningsavgift som skulle kunna komma att uppgå till 100 000 kr per ansökan för alla ansökningar som lämnades in efter 1 juni. De hade kunnat ge upp där och då, men tycker att frågan om skyddade livsmedel är alltför viktig, så de jobbade hårt med de kontakter de hade etablerat och fick på den vägen in 13 ansökningar före 1 juni.
En av dessa ansökningar rör strömming fångad i svenskt vatten från Kristianopel i söder till Öregrund i norr inklusive sådan strömming som fångats runt Öland och Gotland, s.k. Ostkustströmming.
En annan ansökan rör strömming fångad från Gävle och till Haparanda, s.k. Norrlandsströmming. Den formellt sökande föreningen för Ostkustströmming är Stockholms Läns fiskareförbund, vars sekreterare är Anders Jansson (fiskare på Björkö i Haninge) .
Det är givetvis så att ni när vi fångar och säljer strömming idag görs det just under namnet “strömming”. Vår bedömning är dock att “strömming” skulle betraktas som ett generiskt namn och därmed inte gå att skydda i EU-systemet. Därför delades strömmingen upp i dels “Norrlandsströmming” (som använts som ett handelsnamn under 1900-talet) och dels i “Ostkustströmming”, som man om man söker på namnet i digitaliserade svenska dagstidningar faktiskt träffar på om än det inte använts i någon större omfattning historiskt.
Detta har nu också Livsmedelsverket påpekat och de önskar se att namnet de facto används idag. Detta skydd kommer säkert att ha värde för oss på Gotland då vi också får ytterligare ett argument att värna strömmingen. Det är ju trots allt betydligt svårare för politiker att inte bry sig om ett livsmedel med samma höga status som Kalix löjrom än om det som kanske ibland betraktats som en skräpfisk lämplig för djurfoder.
I vågskålen ligger alltså en framtid med ett högre värde och en bättre definierad strömming som verkligen är färsk. Priset är att börja använda namnet “Ostkustströmming” för denna produkt.
Ostkustströmming kan snart få en SUB, skyddad ursprungsbeteckning och märket kan användas på produkter tillverkade av just Ostkustströmming framöver. Den som lever får se. Om det blir verklighet ser märket ut såhär
fisk och fiskmat på Gotland 